Försvarsmakten är en svensk myndighet med ansvar för landets försvar i händelse av krig, att hävda Sveriges vidare intressen, samt att understödja fredsbevarande insatser och humanitär hjälp.[9] Försvarsmakten leds av överbefälhavaren (ÖB) och består av: armén (med hemvärnet), flygvapnet och marinen (flottan och amfibiekåren). Kung Carl XVI Gustaf är traditionellt attribuerad som Försvarsmaktens högste representant à la suite.[10] Försvarsmakten är en enrådsmyndighet under Försvarsdepartementet. Den stöds av andra myndigheter inom Försvarsdepartementets ansvarsområde, exempelvis Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets materielverk (FMV) samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som sorterar under inrikesministern. Byggnader, anläggningar och mark som Försvarsmakten behöver i sin verksamhet hyrs från Fortifikationsverket, som sorterar under Finansdepartementet. Sveriges militärhistoria inbegriper åtskilliga unioner och krig med samtliga av sina grannar, inklusive extensiva insatser under trettioåriga kriget under tiden för Stormaktstiden under 1600- och början av 1700-talet. Krigen mot Ryssland kulminerade i finska kriget (1808–1809), då Sverige förlorade sin östra rikshalva som senare blev republiken Finland. Under världskrigen och kalla kriget genom 1900-talet, präglades Sveriges försvarspolitik av ett ställningstagande för neutralitet, medan Försvarsmaktens förmågor baserades på allmän värnplikt. År 2010 avskaffades allmän värnplikt i fredstid, för att fram till 2018 ersättas med en kombination av professionella och frivilliga styrkor, inklusive hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna. Detta beslut har dock senare kritiserats och riksdagen beslutade 2017 om att återinföra värnplikten i mindre skala. År 2017 kallades 13 000 ungdomar födda 1999 och 2000 in till mönstring. Den 24 juni 2010 blev Försvarsmaktens tekniska skola det sista förbandet som genomförde sin utryckningsceremoni, genom att 59 värnpliktiga soldaterna ur 1. tekniska bataljonen muckade, inför att värnplikten blev vilande i Sverige.[11] I januari 2018 blev Ledningsregementet (LedR) och Göta ingenjörregemente (Ing 2) först ut att ta emot värnpliktiga efter att värnpliktsutbildningen återaktiverats.[12] Den 12 juni 2018 skedde den första större inryckningen då Arméns jägarbataljon tog emot sina 140 värnpliktiga kvinnor och män, som påbörjade en elva månader lång grundutbildning. Totalt var det cirka 3000 män och kvinnor som fram till september 2018 som ryckte in på förbanden runt om i landet i och med att värnpliktsutbildningen återaktiverade efter att ha varit inaktiv sedan 2010.[13] Enheter ur Försvarsmakten deltar i ett flertal internationella operationer, antingen aktivt eller passivt såsom militära observatörer, exempelvis i Afghanistan och i Kosovo. Dessutom utgör Sverige genom Försvarsmakten ledande nation för Europeiska unionens stridsgrupper ungefär vart tredje år.